Trygghetsproblem – Häng i offentliga rummet

En av de främsta trygghetsproblem bland fastighetsägare i Sverige är häng i offentliga rummet. Åtgärderna som presenteras nedan är riktade till hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta med att motverka hängen i det offentliga rummet.

Åtgärder för att motverka häng i offentliga rummet

PLACEMAKING OCH TILLFÖRANDE AV AKTIVITETER I DET OFFENTLIGA RUMMET
PLACEMAKING OCH TILLFÖRANDE AV AKTIVITETER I DET OFFENTLIGA RUMMET

Åtgärden syftar till att få en mix av människor i användandet av det offentliga rummet genom att tillföra aktiviteter, och på så sätt motverka att platsen präglas och tas över av individer eller grupper som skapar otrygghet.

För att åtgärden ska nå målgruppen och ha en positiv effekt, är det viktigt att de boende är involverade i valet av aktiviteter och utformningen av platsen för att känna delaktighet och att de framför allt är villiga att delta i de olika aktiviteterna. 

Det finns god evidens att tillförandet av funktioner och aktiviteter i det offentliga rummet i syfte att skapa en mix av människor har en god effekt på tryggheten i ett område och bidrar till att platsen används av en mix av människor och på så sätt trycker undan de störande hängen bland unga män i grupp.2 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun, näringsliv och föreningar

primär
hög
OMRÅDES- ELLER TRYGGHETSVÄRDAR
OMRÅDES- ELLER TRYGGHETSVÄRDAR

Genom den lokala närvaron och ökad social kontroll kan avvikande beteende som störande och otrygghetsskapande häng bland yngre män och/eller ungdomar motverkas.

Värdarna kan genom sin närvaro öka tryggheten för övriga boende vilket kan uppmuntra till större användning av det offentliga rummet och därmed en bättre mix av människor vilket ytterligare ökar den sociala kontrollen och motverkar avvikande beteende. 

En svensk studie visar att områdes- eller trygghetsvärdar i kombination med strukturerad samverkan kring ett område ger en positiv effekt mot otrygghetsskapande häng i det offentliga rummet. Studien visar att när dokumenterade insatstimmar ökar i ett område så minskar också antalet rapporter om otrygghetsskapande samling av personer1.

Att döma av fastighetsägarrepresentanterna är denna åtgärd effektiv mot häng och ordningsstörningar i det offentliga rummet. Nyckeln är att områdes- eller trygghetsvärdarna är aktiva och jobbar efter ordinarie arbetstider, dvs. kvällar när den sociala kontrollen i regel minskar.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

primär
hög

KAMERABEVAKNING
KAMERABEVAKNING

Kamerabevakningen stärker den formella sociala kontrollen och kan öka tryggheten för de boende eller verkande i området genom att ge de känslan av att de är under uppsikt om något skulle hända och uppmuntra till ett större och mer frekvent nyttjande av området. På samma sätt kan trygghetskamerorna ha en effekt på grupphänget och förebygga ordningsstörande beteende med vetskapen om att platsen övervakas.  

Flertalet fastighetsägarrepresentanter uppger att trygghetskameror kan ge en bra effekt mot otryggheten i det offentliga rummet men att det oftast inte används som ett förstahandsalternativ, utan sätt endast upp ifall andra åtgärder inte har hjälpt.3 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

primär
låg

Trygghetsproblematiken med häng i offentliga rummet

Precis som häng i gemensamma utrymmen, är hänget bland framför allt unga män i det offentliga rummet oftast säsongsbundet och sker under de varmare månaderna på året, exempelvis vid grillplatser, lekplatser, eller där det i övrigt är bekvämt att sitta. 

Hänget är inte nödvändigtvis kopplat till kriminell verksamhet. Otryggheten som skapas på grund av hänget beror snarare på den bristande mixen av människor på platserna där det förekommer. I de flesta fall är det unga män som tar över platserna och är högljudda och utåtagerande.

Konsekvensen blir emellertid att andra användargrupper, exempelvis äldre och kvinnor, drar sig för att vistas på dessa platser. Detta leder lätt till en negativ spiral där den sociala kontrollen minskar, vilket skapar förutsättningar för anonymitet och en ökad risk för brott och ordningsstörningar. 

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Referenser

  1. Fahlgren, A., Hellfeldt; K., & Andershed, H. (2018). Effektiv samordning för trygghet (EST) – En utvärdering. Örebro universitet. https://www.embrace-safety.se/wp-content/uploads/2018/09/EST-En-utvardering-2018.pdf
  2. Future Place Leadership, LINK arkitektur & Stiftelsen Tryggare Sverige (2020).  
  3. Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).  

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org