Trygghetsproblem – Klan/Familje/Släktbaserade nätverk

En av de främsta trygghetsproblem bland fastighetsägare i Sverige är klan/familje/släktbaserade nätverk. Åtgärderna som presenteras nedan är riktade till hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta med att motverka klan/familje/släktbaserade nätverken.

Åtgärder för att motverka klan/familje/släktbaserade nätverk

INFORMATIONSUTBYTE OCH NÄRA SAMARETE MED POLISEN
INFORMATIONSUTBYTE OCH NÄRA SAMARETE MED POLISEN

Kriminella klaner är ofta verksamma i bostadsområden vilket gör att fastighetsägaren lever närmast problemen och har god kännedom om problematiken och utmaningarna.

På detta sätt kan fastighetsägaren bistå med viktig information till polisen, som i sin tur kan genomföra riktade insatser mot kriminell klanverksamhet till följd av det nära samarbetet mellan aktörerna. 

Internationella erfarenheter visar att polisen samarbetar med flera aktörer mot de kriminella klanerna, vilket har gett goda resultat.3 Fastighetsägaren spelar därför en nyckelroll i dessa insatser, med den höga kännedomen om problematiken i sitt eget område och kan förse polisen med intelligens kring verksamheter och personer.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis 

sekundär
låg
INVOLVERA FASTIGHETSÄGARE I DE REGIONALA UNDERRÄTTELSECENTRA
INVOLVERA FASTIGHETSÄGARE I DE REGIONALA UNDERRÄTTELSECENTRA

Erfarenheterna visar att kriminella familje- och släktbaserade nätverk ofta är involverade i många olika typer av verksamheter, exempelvis fotbollsklubbar, föreningar, olika samhällsinsatser där stöd ges, restauranger, lokala butiker, barbershopar, bilhandel, bilverkstäder m.m. 

I Sverige finns olika former av samverkansforum som arbetar med att hitta och utreda den legala verksamheten hos olika former av kriminella organisationer, exempelvis så kallade regionala underrättelsecentra (Ruc).

Här skulle fastighetsägarna kunna vara en viktig samverkanspart, dels som uppgiftslämnare, dels som ägare av lokaler som dessa grupper behöver för sina verksamheter. Ett gemensamt samarbete skulle också kunna motverka att de kriminella strukturerna får fäste i den kommersiella verksamheten i området. 

Internationella erfarenheter visar att polisen, med goda resultat, gör tillslag i vissa typer av verksamheter där kriminella familje- och släktbaserade är aktiva.5

Fastighetsägaren bör med denna vetskap arbeta proaktivt och förbjuda sådana verksamheter i området så att de kriminella nätverken inte får fäste i de kommersiella verksamheterna. 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och regionala underrättelsecentra

sekundär
låg
BAKGRUNDSKONTROLL PÅ HYRESGÄSTER
BAKGRUNDSKONTROLL PÅ HYRESGÄSTER

Fastighetsägaren bör göra en grundlig bakgrundskontroll av potentiella hyresgäster eller vid ansökan om hyrning av lokaler för att säkerställa att personen inte har en tidigare känd kriminell historik som kan kopplas till familje- eller släktbaserade nätverk. Här kan professionell hjälp tas in för att öka chanserna att filtrera bort olämpliga personer. 

Fastighetsägarrepresentanter i utsatta områden i Sverige uppger att bakgrundskontroller är en nödvändig åtgärd för att upptäcka olämpliga näringsidkare och på så sätt förhindra att verksamheten präglas av kriminalitet kopplat till familje- och släktbaserade nätverk.2 

Åtgärden är således endast effektiv när det gäller att förebygga att personer med känd kriminell historik upplåtes att bedriva verksamhet i fastighetsägarens kommersiella lokaler.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

primär
låg
MOTVERKA UTHYRNING TILL OSERIÖSA HYRESGÄSTER
MOTVERKA UTHYRNING TILL OSERIÖSA HYRESGÄSTER

Syftet med åtgärden är att motverka att fastighetsägare hyr ut lokaler till oseriösa hyresgäster och minskar risken för att kriminella etablerar sig i lokalerna. 

Tillsammans har Fastighetsägarna och Allmännyttan tagit fram en vägledning och en checklista för tryggare lokaluthyrning. Checklistan innehåller nio tydliga steg4 som underlättar kontroll och kontraktsskrivande vid uthyrning av kommersiella lokaler. 

Åtgärden säkerställer att samtliga väsentliga steg följs vid uthyrning av lokal och minskar därmed risken för oseriösa hyresgäster. 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

primär
låg
FÖRBJUD ”RISKVERKSAMHETER” I OMRÅDET
FÖRBJUD ”RISKVERKSAMHETER” I OMRÅDET

Internationella erfarenheter visar att familje- och släktbaserade nätverk ofta är aktiva i vissa typer av verksamheter, exempelvis vattenpipskaféer, vadslagningsbyråer och nattklubbar. Det bör därför ske tydliga begränsningar kring vilka verksamheter som tillåts i bostadsområden. 

Fastighetsägaren kan genom att förbjuda dessa typer av verksamheter i sitt fastighetsbestånd, motverka att kriminella familje- och släktnätverk och klaner får fäste i den kommersiella verksamheten i området. 

Internationella erfarenheter visar att polisen, med goda resultat, gör tillslag i vissa typer av verksamheter där kriminella klaner är aktiva.1 Fastighetsägaren bör med denna vetskap arbeta proaktivt och förbjuda sådana verksamheter i området så att de kriminella klanerna inte får fäste i de kommersiella verksamheterna. 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

sekundär
låg

Trygghetsproblematiken med klan/familje/släktbaserade nätverk

Många fastighetsägarrepresentanter beskriver att det finns en problematik med familje- och släktbaserade nätverk, eller klaner, som har ett stort kriminellt inflytande i områden, med konsekvensen att boende och näringsidkare skräms till tystnad eller till och med tvingas utföra brottsliga handlingar.

De släktbaserade nätverken kan fungera som andra territoriella kriminella nätverk, med den skillnaden att kärnan utgörs av en släkt. 

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Referenser

  1. Salzinger, C. (2020). Essens kamp mot kriminella klaner. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7563168
  2. Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).  
  3. Salzinger, C. (2020). Essens kamp mot kriminella klaner. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7563168
  4. Fastighetsägarna (2020). Tryggare lokaluthyrning. https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/broschyrer-och-faktablad/ovrigt/vagledning-checklista-for-tryggare-lokaluthyrning-2020.pdf?bustCache=1635890191383
  5. Salzinger, C. (2020). Essens kamp mot kriminella klaner. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7563168

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org