Trygghetsproblem – Våld i offentliga rummet

Ett av de främsta trygghetsproblemen bland fastighetsägare i Sverige är våld i offentliga rummet. Åtgärderna som presenteras nedan beskriver hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta för att motverka våld i det offentliga rummet.

Åtgärder för att motverka våld i det offentliga rummet

ARBETA UTIFRÅN EST-MODELLEN
ARBETA UTIFRÅN EST-MODELLEN

Våldsbrottslighet sker ofta i anslutning till platser som av olika anledningar
kan utgöra en ökad risk för våld, exempel i anslutning till nöjesliv. Att arbeta utifrån
EST-modellen innebär att olika aktörer i samverkan och på ett systematiskt sätt
arbetar kunskapsbaserat för att minska brottsligheten och öka tryggheten på så
kallade ”hot spots”, d.v.s. särskilt brottsdrabbade och/eller otrygga platser.

En viktig del i EST-arbetet är att de inblandade aktörerna utgår
från en gemensam lägesbild när de kartlägger orsakerna till brottsligheten. Detta
arbetssätt kan med fördel utgå från rutinaktivitetsteorin, som menar att brott uppstår
när det finns en motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt eller offer samt en
avsaknad av kapabla väktare. Fokus ligger alltså på platsens, eller situationens
betydelse för uppkomsten av brott.

Valet av åtgärder mot våldsbrottslighet bör utgå från en analys av platsens problem
för att kunna göra en korrekt bedömning för hur man kan göra det svårare att begå
brottet, öka upptäcktsrisken eller minska vinningen för gärningspersonen.

Fastighetsägare har i detta arbete en viktig roll när det gäller möjligheten att påverka
den fysiska miljöns utformning, som i många fall har en viktig betydelse för
uppkomsten av brott och ordningsstörningar. Det kan exempelvis handla om ett
renodlat förvaltningsarbete där växtlighet beskärs och objekt röjs bort för att öka
siktlinjer, men också större ändringar i den fysiska miljön för att exempelvis minska
risken för trängsel och friktion, som kan vara en utlösande faktor till våld i det
offentliga rummet.

Arbetssättet EST bedrivs i flera kommuner i landet. Internationella studier
visar att liknande arbetssätt har en positiv inverkan på brott i allmänhet, däribland
våldsbrott.1

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun, polis och bevakningsbolag

sekundär
medel
BELYSNING
BELYSNING

Syftet med förbättrad belysning är att öka risken för upptäckt vid pågående
våld i det offentliga rummet under kvällstid, vilket kan avskräcka från brott. En väl
upplyst plats skapar dessutom förutsättningar för en mix av människor och ökad
informell social kontroll på platsen.

Förbättrad belysning kan reducera våld i det offentliga rummet genom att potentiella gärningspersoner känner sig iakttagna och därmed upplever att risken att bli upptäckt är större, vilket kan medföra att de avstår från att begå brottet.

Belysningens trygghetsskapande effekt skapar dessutom förutsättningar för att fler människor vill vistas på platsen, vilket har en positiv inverkan på den informella sociala kontrollen. Observera att en förbättrad belysning endast kommer ha en effekt på brott som sker när det är mörkt utomhus.

Det finns evidens för att bra belysning bidrar till en minskning av våld i det offentliga rummet. Studier visar att det sker i genomsnitt nio färre brott i områden som har fått en förbättrad belysning, i jämförelse med områden som har sämre belysning.2

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

tertiär
medel
KAMERABEVAKNING
KAMERABEVAKNING

Syftet med kamerabevakning är att avskräcka personer från att begå brott samt avbryta pågående brott.

Kamerabevakningen har en potentiellt avskräckande effekt då den ökar risken för upptäckt samt tillför bevismaterial som kan användas vid en eventuell rättsprocess. Den stärkta formella sociala kontrollen som kamerabevakning innebär kan således ha en positiv effekt mot våld i det offentliga rummet. Kamerabevakning mot våld i det offentliga rummet ökar polisens vetskap om vad som händer på olika platser, vilket skapar förutsättningar för polisen att ingripa.

En förutsättning för att kamerabevakning ska ha en önskvärd effekt är därför att kamerorna övervakas aktivt så att en polispatrull kan beordras till platsen och avstyra en händelse när den sker eller innan den eskalerar. Det ska också noteras att en stor del av våldet i det offentliga rummet är så kallade friktionsbrott som uppstår i mötet mellan påverkade personer med låg impulskontroll, varför kamerabevakning kan ha låg brottsförebyggande effekt.

Det finns endast svag evidens för att kamerabevakning minskar våld i den
offentliga miljön. En förutsättning för att åtgärden ska ha en positiv effekt är att
kameran övervakas aktivt och utgör ett komplement i polisens arbete.3 4

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis

tertiär
låg

Trygghetsproblematiken med våld i det offentliga rummet

Majoriteten av våldet i det offentliga rummet sker i anslutning till nöjeslivet, där alkoholkonsumtion ofta är en utlösande faktor. Men våldet förekommer också i bostadsområden, om än inte i samma utsträckning. Observera att förslag till åtgärder mot våld i det offentliga rummet inte riktar in sig på våld kopplat till gängkonflikter etc. För att motverka gängkriminalitet och tillhörande brottslighet, se åtgärder för ”Gängkriminalitet”.

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org