Trygghetsproblem – Narkotikahandel

Ett av de främsta trygghetsproblemen bland fastighetsägare i Sverige är narkotikahandel. Åtgärderna som presenteras nedan beskriver hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta för att motverka narkotikahandeln.

Åtgärder för att motverka narkotikahandel

KAMERABEVAKNING
KAMERABEVAKNING

Kamerabevakningen har en potentiellt avskräckande effekt då den ökar risken för upptäckt och identifiering samt tillför bevismaterial som kan användas vid en eventuell rättsprocess. Den stärkta formella sociala kontrollen som kamerabevakning innebär kan således ha en positiv effekt mot narkotikahandeln i bostadsområden. 

Det ska noteras att kamerabevakningen kan flytta den öppna narkotikahandeln till mer stängda scener som t.ex. trapphus eller källarlokaler. Kamerabevakning ska därför ses som ett komplement till andra åtgärder.

Kamerabevakning har både i svenska1 och internationella studier visat sig ha en signifikant effekt på brottslighet när den implementerats i bostadsområden och störst effekt återfinns i relation till narkotikabrott. Studierna konstaterar också att kamerabevakning har störst effekt när den genomförs tillsammans med andra brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder. Även svenska fastighetsägare har påtalat kamerors positiva effekt på narkotikahandeln.2

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, polis och kommun

sekundär/primär
hög
PLACEMAKING OCH TILLFÖRANDE AV AKTIVITETER I DET OFFENTLIGA RUMMET
PLACEMAKING OCH TILLFÖRANDE AV AKTIVITETER I DET OFFENTLIGA RUMMET

Placemaking innefattar aktiveringen av olika funktioner och aktiviteter i det offentliga rummet i syfte att skapa en bra mix av människor. Placemaking är ett mycket effektivt sätt att motverka kriminalitet och narkotikahandel men bidrar även till en ökad trygghet i området. 

En ökad närvaro av olika grupper, yngre och äldre samt kvinnor och män, stärker den informella sociala kontrollen samt motverkar att platsen präglas av och tas över av enskilda individer eller grupper som ägnar sig åt öppen narkotikahandel. 

Det finns god evidens att tillförandet av funktioner och aktiviteter i det offentliga rummet i syfte att skapa en bra mix av människor har en god effekt på kriminalitet och narkotikahandel och även bidrar till en ökad trygghet.3

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun, näringsliv och lokala föreningar  

primär
hög
NARKOTIKASÖKHUNDAR
NARKOTIKASÖKHUNDAR

Ett vanligt problem i utsatta områden är att narkotika förvaras i allmänna utrymmen i en fastighet, som källare, vind och parkeringsgarage. Det förekommer även att narkotika göms på lekplatser, på gårdar och i grönområden.

Konsekvensen av detta är att obehöriga och kriminella uppehåller sig i och runt fastigheten. Dessutom riskerar andra brott som inbrott och skadegörelse att öka. Sammantaget bidrar detta till en påtaglig otrygghet för övriga boende i området. Syftet med narkotikasökhundar är att upptäcka narkotika som göms och förvaras i allmänna utrymmen i en fastighet.

Fastighetsägaren kan i samarbete med polisen, eller via en köpt tjänst,
genomföra regelbundna narkotikasök i fastigheten med tränade hundar som är
specialiserade på att upptäcka narkotika. Hunden söker och markerar vid påträffande av narkotika, vilket förutom upptäckt, också bidrar till att utrymmen som är extra utsatta kan identifieras.

Detta möjliggör att andra säkerhetsåtgärder kan vidtas på platsen, exempelvis förstärkt skalskydd. En förebyggande åtgärd är att också sätta upp skyltar som informerar om att området genomsöks av narkotikasökhundar, vilket kan fungera avskräckande.

Metoden används av flera fastighetsägare i Sverige med lovande resultat.6 Metoden
har också genomförts i flera parkeringsgarage i Malmö, som resulterade i att narkotika upptäcktes och flera utrymmen i garagen markerades som extra utsatta. Personalen upplevde en ökad trygghet och övertygelse om att insatsen försvårar och omöjliggör för personer att fortsätta förvara och missbruka droger i parkeringshusen.7

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, polis och bevaknings/säkerhetsbolag

sekundär
medel
BEGRÄNSADE PARKERINGSMÖJLIGHETER OCH MINSKADE TRAFIKFLÖDEN
BEGRÄNSADE PARKERINGSMÖJLIGHETER OCH MINSKADE TRAFIKFLÖDEN

Genom att begränsa framkomligheten tvingas köpare parkera sina fordon längre bort från fastighetsbeståndet, vilket innebär en ökad risk för upptäckt eftersom de har längre väg att gå och fler människor att passera. Åtgärden kan dock påverka och irritera legitima besökare i bostadsområdet, hindra framkomst för blåljuspersonal eller ge intrycket av ett instängt område, vilket i sin tur kan leda till en känsla av otrygghet.

Innan åtgärden införs bör därför en övervägning göras utifrån områdets behov, utformning och övriga lokala förutsättningar. 

Införandet av boendeparkering, som en ensam åtgärd, eller i kombination med avstängda gator som leder in till platsen där öppen droghandel förekommer, har en positiv brottsförebyggande effekt på narkotikahandeln i bostadsområden.5

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

primär
medel
INFORMATIONSKAMPANJ MOT NARKOTIKABROTT
INFORMATIONSKAMPANJ MOT NARKOTIKABROTT

Informationskampanjen ökar medvetenheten om riskerna för polisingripande bland både köpare och säljare, samt innebär en större ansträngning för potentiella köpare då de måste söka sig till mindre riskfyllda platser och marknader. 

Åtgärden är emellertid ofta en del av en större insats tillsammans med andra åtgärder vilket gör det svårt att mäta effektiviteten för denna åtgärd. Den bör därför ses som ett komplement till andra åtgärder i ett större sammanhang.

Åtgärden har använts i internationella satsningar med fokus på att motverka den öppna droghandeln i bostadsområden men är emellertid ofta en del av en större insats tillsammans med andra åtgärder. Därför är det svårt att mäta effektiviteten för denna metod. Den bör därför ses som ett komplement till andra åtgärder i ett större sammanhang.4

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun och polis

primär
låg
MOTVERKA “CUCKOOING”
MOTVERKA “CUCKOOING”

”Cuckooing” är en engelsk benämning på ett brott där gängkriminella och /eller narkotikahandlare tar över utsatta personers bostäder för att kunna använda det som en bas för narkotikahandel.

Genom att vara uppmärksam på följande tecken i bostadsområdet, kan ”cuckooing” upptäckas och misstänkta fall utredas vidare. 

  • En ökning av människor som ansluter till och lämnar en lägenhet eller lokal. 
  • Människor som kommer och går vid udda tider i anslutning till en lägenhet eller lokal. 
  • Okända personer som ringer på dörrklockan för att komma in i en fastighet. 
  • En ökning av bilar eller cyklar utanför fastigheten. 
  • Tecken på droganvändning i anslutning till fastigheten eller lägenheten eller lokalen. 
  • Ökad nedskräpning utanför lägenheten eller lokalen. 
  • Andrahandsuthyrning

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis

tertiär
låg
PREVENTIVT OCH INTERVENTIVT DROGFÖREBYGGANDE ARBETE
PREVENTIVT OCH INTERVENTIVT DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

Arbetssättet syftar till att minska tillgången samt efterfrågan på narkotika genom att fokusera på preventiva samt interventiva åtgärder.

En viktig förutsättning för ett lyckat arbete för inte minst fastighetsägare är att utifrån en lokal lägesbild och i samverkan med kommunen och andra aktörer, arbeta långsiktigt med det drogförebyggande arbetet. Arbetet behöver innehålla både preventiva och interventiva åtgärder för att komma åt problemen på längre sikt.

Ale kommun bedriver ett framgångsrikt, långsiktigt och systematiskt
drogförebyggande arbete, innehållande både preventiva och interventiva åtgärder.
Metoden beskrivs mer detaljerat i kommunens handbok för praktiskt och lokalt
drogförebyggande arbete. Se “drogkompassen“.

Preventivt arbete tar sikte på att få ner efterfrågan på narkotika genom att forma
hälsosamma attityder hos befolkningen. Arbetet handlar exempelvis om att främja och uppmuntra till hälsosamma val och en hälsosam livsstil genom att stärka skyddsfaktorer, förebygga och minska risken för riskbeteenden samt drogdebut. Även särskilda föräldrastödsinsatser samt satsningar inom skola och fritid. Vidare handlar det preventiva arbetet om att slå hål på myter om tobak, alkohol och narkotika genom kunskapshöjande och kommunikativa insatser, samt att öka kunskapen om drogernas skadeverkningar för att på sikt uppnå en nolltolerans och minskad efterfrågan på narkotika.

De interventiva insatserna handlar i sin tur om att förhindra ohälsosamma vanor,
riskbeteenden och missbruk genom att tidigt känna igen tecken och mönster på
normbrytande beteende samt ingripa och stoppa en negativ händelseutveckling i ett
tidigt skede. De interventiva insatserna handlar även om ändringar i den fysiska
miljön på s.k. ”Hot spots”, i syfte att minska tillfällen till brott.

En viktig del i detta arbete är föräldrarnas roll då de har störst inflytande på barnens
inställning till droger samt känner sina barn bäst och kan således upptäcka tidiga
tecken på att något inte står rätt till. Här har fastighetsägare (tillsammans med aktörer från det lokala förenings- och näringslivet) en viktig roll och stor potential att på olika sätt arbeta med kunskapshöjande och kommunikativa insatser för att öka
föräldrarnas kunskap om droger. Det handlar exempelvis om att engagera sig i
kommun gemensamma satsningar på kommunikativa insatser, utbildningspaket i
drogprevention och preparatkunskap samt spridning av broschyrer, posters och
annat drogförebyggande material.

En annan arena som fastighetsägare (tillsammans med aktörer från det lokala förenings- och näringslivet) spelar en viktig roll i är det offentliga rummet, där arbetet syftar till att öka vuxennärvaron på platser där unga samlas och/eller där det förekommer droghandel.

Fastighetsägare kan exempelvis uppmuntra till och underlätta för vuxen- eller nattvandring, samt arbeta med den fysiska miljöns utformning för att minska risken för narkotikahandel samt andra brott och ordningsstörningar. Det handlar exempelvis om åtgärder för att förbättra belysningen, nedskärning av skymmande växtlighet, tillträdeskontroller etc. samt underhåll av platsen enligt teorin om Broken Windows. I detta arbete är det av särskild vikt att få bort s.k. ”tags”, det vill säga uppmärkta platser i bostadsområdet där narkotikaförsäljning sker8, 9.

Här handlar det om ett områdesbaserat arbete där fastighetsägarna är viktiga, men
där de ensamma inte äger ansvaret för hela arbetet och resultatet av insatserna.
Detta då fastighetsägarna är beroende av en god dialog och samverkan med
kommunala verksamheter och lokalpolisområdet för att lyckas fullt ut.

Ale kommun har i sin löpande uppföljning sett en effekt i form av en omedelbar minskning av drogrelaterade problem.10 Kommunens arbetssätt har också
resulterat i en mer långsiktig effekt i form av betydande minskning av
droganvändning bland högstadieelever som syns i kommunens
drogvaneundersökningar. I detta systematiska arbete har även fastighetsägare
spelat en viktig roll.11

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun, polis, samt förenings- och näringsliv

tertiär, sekundär & primär
hög

Trygghetsproblematiken med narkotikahandel

Kännetecknande för många av de 61 områden som polisen kategoriserar som utsatta områden, riskområden eller särskilt utsatta områden är låg socioekonomisk status och öppen narkotikahandel, där kriminella har stor inverkan på lokalsamhället genom påtryckningar som hot och utpressning och utåtagerande missnöje mot samhället. 

I Sverige finns idag ett stort antal drogscener med öppen narkotikahandel i både det offentliga rummet och i trapphus och andra gemensamma utrymmen i fastigheter. Detta medför en stor otrygghet för de som bor, vistas och verkar i dessa områden.

Otryggheten begränsar också människor i deras vardag och i de beslut som de väljer att fatta, eller inte fatta. 

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Referenser

  1. Kronkvist, K., Nordqvist S. & Ivert A-K. (2019).  
  2. Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).  
  3. Project for Public Spaces (2021).  
  4. ASU Center for Problem-Oriented Policing (2021).  
  5. ibid.  
  6. Sundberg, Mimmi (2021)
  7. Watson Detective Dogs (2021)
  8. Polisen. (2021)
  9. Dzemal Sabovic, strategisk samordnare trygghet och missbruksprevention, Ale kommun
  10. Dzemal Sabovic, strategisk samordnare trygghet och missbruksprevention, Ale kommun (2022)
  11. Colstrup, F. (2021)

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org