Trygghetsproblem – Skadegörelse

En av de främsta trygghetsproblem bland fastighetsägare i Sverige är skadegörelse. Åtgärderna som presenteras nedan är riktade till hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta med att motverka skadegörelse.

Åtgärder för att motverka skadegörelse

ARBETA UTIFRÅN TEORIN OM BROKEN WINDOWS
ARBETA UTIFRÅN TEORIN OM BROKEN WINDOWS

Att arbeta utifrån ”Broken windows” innefattar att förebygga brott och ordningsstörningar som skadegörelse innan det trappas upp. En plats som inte har en god förvaltning sänder signaler om att ingen bryr sig om området och riskerar att förvärra situationen. 

Att snabbt och systematiskt åtgärda och sanera skadegörelse sänder signaler om ägandeskap och ansvar. Det visar att någon aktivt förvaltar och bryr sig om platsen, vilket gör att risken för antisocialt beteende minskar. 

Fastighetsägaren kan underlätta snabb upptäckt genom att exempelvis ha tydlig information om rutiner, inklusive telefonnummer, för felanmälan av skadegörelse. Ett tekniskt hjälpmedel kan vara att utveckla en felanmälansfunktion i form av exempelvis en mobil applikation eller hemsida för en snabbare och enklare inrapportering av skadegörelse. 

Tidigare forskning och implementering av broken windows teorin visar goda resultat med minskad skadegörelse i och runt fastigheter1.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun och näringsliv

primär
hög
SOCIALA INSATSER
SOCIALA INSATSER

Denna typ av insats innebär att fastighetsskötare, vid sidan av sina traditionella arbetsuppgifter, också fokuserar på att vara mer synliga i den offentliga miljön och ha dialoger med boende och näringsidkare. 

Rollen som fastighetsskötare ska alltså mer liknas vid en områdes- eller trygghetsvärd och syftar till att skapa förtroende mellan fastighetsägare och de boende vilket kan leda till ökad trygghet och mindre benägenhet för att begå brott. 

En utländsk studie visar på en minskning på cirka 20% hos de boende som klagade på skadegörelse i området efter införandet av fastighetsskötare vars arbetsuppgifter präglas av synlighet i utemiljön och dialoger med de boende2.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

primär
medel

RESISTENT MATERIAL
RESISTENT MATERIAL

Genom att använda resistent material vid de platser som är i risk att utsättas för skadegörelse, innebär det en ökad ansträngning för gärningspersonerna att exempelvis krossa ett okrossbart glas, klottra på ett material som gör det svårt för färgen att få fäste, eller bränna upp material som är flamskyddat.

Det resistenta materialet kan även göra så att skadegörelsen eller klottret syns mindre och ger färre skador när det väl sker, vilket gör att det blir enklare och billigare att reparera eller sanera. 

Fastighetsägarrepresentanter uppger att det resistenta materialet kan underlätta deras förvaltning, men att det är svårt att avgöra om det har en positiv effekt på antalet skadegörelser i området.3

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

sekundär
låg

Trygghetsproblematiken med skadegörelse

Skadegörelse beskrivs ofta som en ”bieffekt” av problematiken med häng bland unga män. Skadegörelse sker i störst utsträckning inne i fastigheterna, där spår av hängen framgår i form av brytmärken på dörrar och sönderslagna fönsterrutor för att få åtkomst till utrymmen i exempelvis källare.

Skadegörelse kan också förekomma på objekt i det offentliga rummet, ofta på platser där ungdomar uppehåller sig, exempelvis vid en parklek eller grillplats. 

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Referenser

  1. Kelling, G. & Coles, C. (1997). Fixing Broken Windows. Touchstone, New York. 
  2. Dutch Ministry of Justice (1992). Social caretakers and preventing crime on public housing estates. 
  3. Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).  

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org