Trygghetsproblem – Motorburen problematik

Ett av de främsta trygghetsproblemen bland fastighetsägare i Sverige är motorburen problematik även kallad ”buskörning”. Åtgärderna som presenteras nedan beskriver hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta för att motverka den motorburna problematiken.

Åtgärder för att motverka motorburen problematik

TILLFÖRA ALTERNATIVA AKTIVITETER
TILLFÖRA ALTERNATIVA AKTIVITETER

Motorburen problematik uttrycker sig ofta i form av stora samlingar med bilar, EPA-traktorer och mopeder på parkeringsplatser, torg m.fl. ytor och fungerar som en form av social tillställning för yngre vuxna och ungdomar för att umgås och visa upp sina fordon. Inte sällan tillkommer problem som fortkörningar, ”street race” och andra ordningsstörningar som upplevs störande för de som bor, vistas och verkar i området.

Syftet med denna åtgärd är att skapa alternativa, legitima, aktiviteter som målgrupperna kan sysselsätta sig med i stället för den motorburna problematiken. Genom att tillföra mer legitima aktiviteter (t.ex. särskilda platser där de motorintresserade ungdomarna kan meka med sina bilar) i området som riktar sig till målgruppen kan det leda till att intresset för de motorburna tillställningarna minskar.

En förutsättning för att åtgärden ska få en önskvärd effekt är att de alternativa aktiviteterna lockar till sig den grupp som är inblandad i den motorburna problematiken. En framgångsfaktor är således att föra en dialog med de inblandade för att få en uppfattning om vilka aktiviteter som är önskvärda.

Åtgärden har använts i internationella satsningar med fokus på att minska den motorburna problematiken.1 Åtgärden är emellertid ofta en del av en större insats tillsammans med andra åtgärder varför effektiviteten är svår att mäta.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, skolor, kommun, näringsliv och lokala föreningar

sekundär
låg
MOPEDINVENTERING
MOPEDINVENTERING

Många fastighetsägare har problem med buskörning i sitt bestånd, bl.a. i form av stulna och/eller trimmade mopeder som framförs i höga hastigheter. Syftet med mopedinventeringar är att upptäcka och beslagta de mopeder som inte har en ägare och som misstänks vara stulna och/eller trimmade, vilket kan minska problematiken med fortkörningar.

En mopedinventering genomförs genom att fastighetsägaren kontaktar hyresgästerna och uppmanar dem att anmäla ifall de äger en moped samt ange på vilken plats den förvaras. Mopeder som inte har en registrerad ägare eller som ingen hyresgäst vill kännas vid betraktas som hittegods och beslagtas i samarbete med polisen.

Denna åtgärd har genomförts av flera fastighetsägare i landet och bidragit till att stulna mopeder etc. har hittats och beslagtagits. Det saknas emellertid utvärdering av effekten på buskörningar i bostadsområden. Däremot har tryggheten ökat i de bostadsområden där denna åtgärd, tillsammans med andra brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder, har implementerats.2

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis

sekundär
låg
ANVÄNDNING AV OMRÅDET
FRÄMJA ALTERNATIV ANVÄNDNING AV OMRÅDET

Åtgärden syftar till att säkerställa en mix av människor och funktioner på de platser som drabbats av motorburen problematik för att på så sätt avskräcka från deltagande i sådana tillställningar då upptäcktsrisken vid eventuella brott och ordningsstörningar blir större tack vare en stärkt informell social kontroll.

Genom att tillföra en mix av funktioner och verksamheter som bidrar till ett varierat kvällsutbud samt, om möjligt, anordna olika typer av legitima tillställningar i syfte att locka olika typer av målgrupper till den utsatta platsen, kan den motorburna problematiken minska.

Åtgärden tacklar problematiken från två håll; dels att ”problemgruppen” känner att de måste söka sig till platser där upptäcktsrisken är lägre, dels att tillförandet av funktioner och verksamheter kan ta upp ytor på platsen vilket innebär att det inte finns utrymme för stora samlingar med fordon. Viktiga faktorer för att åtgärden ska ha en önskvärd effekt är att lokala förutsättningar beaktas samtidigt som det kan krävas en förändring av platsens fysiska utformning.

Åtgärden har använts i internationella satsningar med fokus på att minska den motorburna problematiken.3 Åtgärden är emellertid ofta en del av en större insats där även andra åtgärder genomförts varför det är svårt att mäta effektiviteten för denna metod. Den bör därför ses som ett komplement till andra åtgärder i ett större sammanhang.

Att tillföra aktiviteter och verksamheter för att säkerställa en bra mix av människor i det offentliga rummet och på så sätt motverka att platsen präglas av och tas över av enskilda individer eller grupper som ägnar sig åt brottsliga och ordningsstörande aktiviteter, har visat sig vara effektivt mot andra typer av problem.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun, näringsliv och lokala föreningar

tertiär
låg
FORDONSHINDER OCH BEGRÄNSNINGAR
FORDONSHINDER OCH TILLGÄNGLIGHETSBEGRÄNSNINGAR

Syftet med fordonshinder och tillgänglighetsbegränsningar är att hindra eller försvåra för obehöriga fordon att köra in i ett område samt försvåra för mopeder och liknande fordon att komma upp i höga hastigheter på gång- och cykelstråk.

Att placera olika typer av fordonshinder och tillgänglighetsbegränsningar, exempelvis låsbara bommar, betongsuggor och andra integrerade hinder är ett enkelt sätt att förhindra att bilar kör in i ett område. Det är viktigt att fordonshindren inte begränsar utryckningsfordons framkomlighet, varför en noggrann analys och avvägning måste göras för att nå den önskvärda effekten; att hindra obehöriga bilar från att köra in i området utan att påverka tillgängligheten för utryckningsfordon.

Ett annat användningsområde är att placera integrerade tillgänglighetsbegränsningar på gång- och cykelstråk i syfte att dämpa farten på mopeder, cyklar och andra liknande fordon vilket utgör en fara för gångtrafikanterna. Det finns olika typer av lösningar för att dämpa farten utan att ha en negativ inverkan på trafikflödet.

Det har genomförts olika typer av satsningar internationellt i syfte att hindra eller försvåra för obehöriga fordon att köra in i ett område samt försvåra för mopeder och liknande fordon att komma upp i höga hastigheter på gång- och cykelstråk.4 Utvärderingar visar att åtgärderna har haft en god effekt på fortkörande bilar, däremot har det inte gjorts någon utvärdering avseende effekten på fortkörande mopeder, cyklar och andra liknande fordon på gång- och cykelstråk. De åtgärder som har genomförts med fokus på fortkörande bilar kan emellertid också införas för att dämpa farten på andra typer av fordon, varför denna åtgärd har en lovande effekt.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

sekundär
låg

Trygghetsproblematiken med motorburen problematik

Många fastighetsägare har problem med personer, ofta yngre män, som i eller runt fordon, sprider otrygghet, stör ordningen eller begår brott. Den motorburna problematiken innefattar allt från bus- och/eller fortkörningar med moped eller liknande fordon på gång- och cykelstråk, till större ”motorträffar” på parkeringsplatser eller andra ytor i det offentliga rummet.

Vid dessa motorträffar tillkommer ofta ordningsstörande beteende, så som att hög musik spelas i bilarna, nedskräpning samt illegal street racing.

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org