Trygghetsproblem – Nedskräpning

En av de främsta trygghetsproblem bland fastighetsägare i Sverige är nedskräpning. Åtgärderna som presenteras nedan är riktade till hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta med att motverka nedskräpning.

Åtgärder för att motverka nedskräpning

ARBETA UTIFRÅN TEORIN OM BROKEN WINDOWS
ARBETA UTIFRÅN TEORIN OM BROKEN WINDOWS

Genom att arbeta systematiskt med snabb renhållning sänds signaler om att platsen är omhändertagen och väl förvaltad. Det gör att antisocialt beteende kan förebyggas. Det är viktigt att det hålls rent även på helger och helgdagar, då de allmänna utrymmena snabbt kan bli stökiga och nedskräpade efter ungdomshäng eller liknande.

Inom ramen för detta arbetssätt, kan fastighetsägaren underlätta genom att exempelvis ha rikligt med information om hur man felanmäler nedskräpning. Denna information kan placeras på strategiska platser, exempelvis vid papperskorgar, sopstationer, miljöhus etcetera.

Ett tekniskt hjälpmedel kan vara att utveckla en felanmälansapp för inrapportering av skadegörelse och nedskräpning, för att upptäcka denna problematik snabbt. 

Denna systematiska arbetsmetod vad gäller renhållning av en plats har visat sig ha goda resultat i tidigare forskning4

Nyckelaktörer: Fastighetsägare, kommun och näringsliv

primär
hög
FASTIGHETSSKÖTARE MED FOKUS PÅ SOCIALA ASPEKTER
FASTIGHETSSKÖTARE MED FOKUS PÅ SOCIALA ASPEKTER

Denna typ av åtgärd innebär att fastighetsskötarna har mindre fokus på sina traditionella arbetsuppgifter, och i stället fokuserar på att vara synliga i den offentliga miljön, patrullera i området och ha en dialog med de boende. 

Denna arbetsroll kan alltså mer liknas vid en områdes- eller trygghetsvärd och syftar till att skapa förtroende mellan fastighetsägare och de boende vilket kan leda till ökad trygghet och mindre benägenhet för att utföra ett brott eller avvikande beteende. 

Tidigare utländska studier visar en minskning på antalet boende som klagar på nedskräpning i området vid införandet av fastighetsskötare vars arbetsuppgifter präglas främst av synlighet i utemiljön och dialoger med de boende.1

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

primär
medel
NUDGING
NUDGING

Nudging handlar om att påverka människors beteende och på så sätt få fler att kasta skräp och sopor på angivna platser i stället för på marken. 

Genom att exempelvis utforma papperskorgar eller fimpstationer på ett visst sätt genom dekaler, klistermärken och annat informationsmaterial, kan man ändra de boendes beteende och få de att kasta skräpet eller fimpa cigaretterna på de angivna platserna. 

I ett pilotprojekt som genomförts i Sverige visade det sig att nudging minskade antalet fimpar på marken till hälften.1 Metoden kan även användas för att minska annan nedskräpning. 

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

primär
medel
ANSTÄLL ARBETSLÖSA I OMRÅDET MED ANSVAR FÖR SKÖTSEL
ANSTÄLL ARBETSLÖSA I OMRÅDET MED ANSVAR FÖR SKÖTSEL

Åtgärden syftar till att ge arbetslösa i området en anställning och förstärka resurserna i den yttre skötseln och på så sätt på sikt minska nedskräpningen. Här är det viktigt att hitta förebilder och erbjuda de som är lämpliga en vidareutbildning sig inom fastighetsbranschen. 

Genom att de boende i området arbetar med den yttre skötseln, exempelvis plock av skräp, kan det ha en positiv inverkan på nedskräpningen i området genom att de boende ser att det är någon de känner som plockar upp skräpet och därför blir mer skötsamma. 

Fastighetsägarrepresentanter uppger att de ser en svagt positiv effekt på nedskräpningen och att metoden är lovande då tryggheten har ökat, enligt intervjupersonerna.3

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och kommun

primär
låg

Trygghetsproblematiken med nedskräpning

Nedskräpning och problem vid sophanteringen i de utsatta områdena är andra problem som leder till otrygghet i bostadsområdena. Ett område som präglas av nedskräpning och oordning, signalerar bristande förvaltning och en avsaknad av någon som bryr sig om området, vilket kan skapa otrygghet, i enlighet med den klassiska kriminologiska teoribildningen ”Broken Windows”.

Problematiken innebär också stora ökade förvaltningskostnader för fastighetsägarna, där det krävs ett större åtagande för att hålla efter och upprätthålla signalvärdet av kontroll och engagemang. Nedskräpning kan också förekomma i det offentliga rummet, ofta på platser där ungdomar uppehåller sig, exempelvis vid en parklek eller grillplats. 

Hur fungerar verktygslådan?

Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.

För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).

För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).

tertiär
sekundär
primär
låg
medel
hög

Referenser

  1. Håll Sverige rent. (u.å.). Nya metoder halverade antalet fimpar i Skärholmen. Hämtad 29 september, 2021, från, https://hsr.se/nyheter/nya-metoder-halverade-antalet-fimpar-i-skarholmen  
  2. Dutch Ministry of Justice (1992).  
  3. Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).  
  4. Kelling, G. & Coles, C. (1997). Fixing Broken Windows. Touchstone, New York.

Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?

Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!

Huvudkontor: 08-29 20 00

Region Syd: 040-30 67 00

info@tryggaresverige.org