TRYGGA TRAPPAN

Trygga Trappan är en arbetsmetod som utformats i syfte att förebygga och förhindra oönskat häng i trapphus och andra gemensamma utrymmen i flerbostadshus. Metoden går ut på att fastighetsägaren gör det olagligt för obehöriga att uppehålla sig i de gemensamma utrymmena, vilket innebär att den som utan lov uppehåller sig och som vägrar lämna dessa, kan polisanmälas för olaga intrång.

En viktig del för att metoden ska fungera väl är att fastighetsägaren begränsar tillträdet till utrymmet med hjälp av sektionering och elektroniskt passersystem, samt sätter upp informationsskyltar som talar om förbudet för obehöriga att vistas på platsen. I nära samarbete med fastighetsägaren utför polisen tillsyn på de adresser där metoden har implementerats och kan vid överträdelser utfärda böter på plats.

Metoden initierades först av det kommunala bostadsbolaget MKB i samarbete med polisen och Malmö stad. En utvärdering som genomfördes 2018 i Malmö visar på en god effekt, där cirka 89 procent av de tillfrågade hyresgästerna svarade att hänget i trapphusen har minskat.¹ 

På senare år har metoden använts och utvecklats av allt fler fastighetsägare i landet, bland annat i Göteborg och Stockholm.

Ett framgångsrikt exempel är Bostadsbolaget i Göteborg, vars införande av metoden vilar på ett kunskapsbaserat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Det innebär att eventuell problematik med häng i trappuppgångar och gemensamma utrymmen fångas upp i en lokal lägesbild, varpå en orsaksanalys genomförs med berörda aktörer. Mot bakgrund av orsaksanalysen tas beslut om att införa Trygga trappan i samråd mellan fastighetsägare och polisen. Informationsblad om metoden sätts upp vid samtliga adresser i ett geografiskt avgränsat område, men det är aktuella utpekade adresser som styr polisens operativa inriktning.

För att följa utvecklingen är en viktig del att göra en löpande utvärdering/uppföljning inom ramen för arbetet med lokala lägesbilder i syfte att ta beslut om eventuella ändringar i den operativa inriktningen. Detta säkerställer att det endast är utpekade och relevanta adresser som är fokus för polisens (och eventuellt andra aktörers) insatser.

Detta arbetssätt har visat på mycket goda effekter i Bostadsbolagets fastighetsbestånd. Utvärderingar visar att problem med häng i trapphus i princip har försvunnit sedan metoden implementerats, samtidigt som problem med skadegörelse, nedskräpning och klotter också har minskat. ²

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis

KLASSISK MUSIK

Utöver högfrekvenslarm är klassisk musik en åtgärd som kan tillämpas på de platser som tagits över eller domineras av ungdomar eller unga män. Musiken skapar en miljö som stör ut dessa grupperingar och minskar häng och ordningsstörningar. 

Enligt en svensk studie används metoden på flera håll i landet och är vanligast i parkeringshus och garage där det finns problematik med ungdomshäng. Den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att metoden ger en god effekt i den meningen att häng i grupp minskar på den plats där musiken spelas, och att övriga hyresgäster därmed känner sig tryggare.

En annan positiv effekt är att äldre besökare uppskattar den klassiska musiken och tycker att det är ett trevligt inslag i rummet.⁴

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

HÖGFREKVENSLARM

Högfrekvenslarm sänder ut ett obehagligt ljud som påverkar och motverkar långvarig vistelse i ett utrymme. Ljudet är i en frekvens som normalt sett inte uppfattas av personer över 25 år vilket gör att det främst påverkar ungdomar. 

Högfrekvenssignalen bör inte aktiveras omedelbart när sensorn detekterar mänsklig aktivitet i utrymmet, utan att den aktiveras först efter några minuter för att säkerställa att åtgärden påverkar de som stannar kvar en längre tid och inte de hyresgäster som har legitima skäl att befinna sig på platsen. 

Metoden används på flera håll i landet och den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att högfrekvenslarm ger en mycket god effekt, i den meningen att häng i grupp minskar på den plats där larmet är uppsatt.² En svensk studie³ visar emellertid att den här typen av åtgärder ofta genomförs i kombination med andra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.  

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

SMARTA AKTIVA SENSORER

Övervakning och åtgärd med smarta uppkopplade sensorer och boende som rapporterar in avvikelser. Metoden går ut på att övervaka platser i realtid med hjälp av smarta uppkopplade sensorer som detekterar när händelser utöver det normala inträffar. Åtgärden görs helt utan att hantera personuppgifter. 

Informationen används för att i realtid styra trygghetsfaktorer (väktare, fältassistenter, nattvandrare, osv.) och riktade insatser till de platser som behöver mest åtgärder just nu. Informationen används även för att mer långsiktigt mäta om det blivit tryggare i området. 

Metoden används på flera håll i landet och den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att den ger en mycket god effekt. Särskilt i den meningen att häng i grupp minskar och att även skadegörelser reduceras på de platser där övervakningen sker, vilket även medför att övriga hyresgäster känner sig tryggare.  

Nyckelaktörer: Fastighetsägare och bevakningsbolag

SEKTIONERING AV GEMENSAMMA UTRYMMEN

Fastighetens gemensamma utrymmen sektioneras för att begränsa tillgången och behörigheten till källar- och förrådsutrymme etc., så att endast de som bor i det aktuella trapphuset har tillträde till dessa utrymmen.

Tanken bakom åtgärden är att det ska motverka att okända personer uppehåller sig i ett fastighetsbestånd. Åtgärden gör också att hyresgästerna lättare kan identifiera obehöriga i de gemensamma utrymmena och rapportera detta till fastighetsägaren. 

Fastighetsägarrepresentanter i utsatta områden i Sverige uppger att åtgärden har en bra effekt om den kombineras med andra brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder.⁵

Nyckelaktörer: Fastighetsägare

ELEKTRONISKT PASSERSYSTEM

Att införa ett elektroniskt passersystem i fastigheten syftar till att begränsa att obehöriga uppehåller sig i fastigheterna. Systemet ger också fastighetsägarna bättre kontroll över när och vilka hyresgäster som använder de gemensamma utrymmena. 

Med ett elektroniskt passersystem finns också möjligheten att stänga av åtkomsten till vissa utrymmen, exempelvis förråd eller tvättstuga, efter ett visst klockslag. Det går också att ha olika behörighetsnivåer där exempelvis ungdomar endast kan komma in i porten, men inte har tillgång till övriga gemensamma utrymmen. 

Fastighetsägarrepresentanter i utsatta områden i Sverige uppger att åtgärden kan ge en bra effekt.⁶ Däremot finns risken att taggarna lånas ut av hyresgästerna till obehöriga, eller att de kopieras. Därför bör det säkerställas att taggarna är kopieringsskyddade tillsammans med andra relevanta åtgärder för att ge en önskvärd effekt.

Nyckelaktörer: Fastighetsägare