Trygghetsproblem – Häng i gemensamma utrymmen
En av de främsta trygghetsproblem bland fastighetsägare i Sverige är häng i gemensamma utrymmen. Åtgärderna som presenteras nedan är riktade till hur fastighetsägare själva, eller tillsammans med andra aktörer, kan arbeta med att motverka hängen i gemensamma utrymmen.
Åtgärder för att motverka häng i gemensamma utrymmen
TRYGGA TRAPPAN
TRYGGA TRAPPAN
Trygga Trappan är en arbetsmetod som utformats i syfte att motverka ”trapphäng” bland ungdomar. Metoden går ut på att begränsa tillträdet till fastigheternas olika utrymmen med hjälp av sektionering och lås, ofta i form av elektroniska nyckelbrickor.
Vidare ska det också finnas tydliga skyltar i trapphusen med information om att det råder förbud för obehöriga att vistas i fastigheten och att olaga intrång polisanmäls.
Arbetsmetoden visar på en god effekt beträffande de boendes trygghet kopplat till ungdomsgäng i trapphus. I en enkätundersökning som Polismyndigheten genomförde år 2018 svarade 89,5% av de boende att hänget minskat i trappuppgångar där metoden implementerats.1
Nyckelaktörer: Fastighetsägare och polis
KLASSISK MUSIK
KLASSISK MUSIK
Utöver högfrekvenslarm är klassisk musik en åtgärd som kan tillämpas på de platser som tagits över eller domineras av ungdomar eller unga män. Musiken skapar en miljö som stör ut dessa grupperingar och minskar häng och ordningsstörningar.
Enligt en svensk studie används metoden på flera håll i landet och är vanligast i parkeringshus och garage där det finns problematik med ungdomshäng. Den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att metoden ger en god effekt i den meningen att häng i grupp minskar på den plats där musiken spelas, och att övriga hyresgäster därmed känner sig tryggare.
En annan positiv effekt är att äldre besökare uppskattar den klassiska musiken och tycker att det är ett trevligt inslag i rummet.4
Nyckelaktörer: Fastighetsägare
HÖGFREKVENSLARM
HÖGFREKVENSLARM
Högfrekvenslarm sänder ut ett obehagligt ljud som påverkar och motverkar långvarig vistelse i ett utrymme. Ljudet är i en frekvens som normalt sett inte uppfattas av personer över 25 år vilket gör att det främst påverkar ungdomar.
Högfrekvenssignalen bör inte aktiveras omedelbart när sensorn detekterar mänsklig aktivitet i utrymmet, utan att den aktiveras först efter några minuter för att säkerställa att åtgärden påverkar de som stannar kvar en längre tid och inte de hyresgäster som har legitima skäl att befinna sig på platsen.
Metoden används på flera håll i landet och den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att högfrekvenslarm ger en mycket god effekt, i den meningen att häng i grupp minskar på den plats där larmet är uppsatt.2 En svensk studie3 visar emellertid att den här typen av åtgärder ofta genomförs i kombination med andra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.
Nyckelaktörer: Fastighetsägare
SMARTA AKTIVA SENSORER
SMARTA AKTIVA SENSORER
Övervakning och åtgärd med smarta uppkopplade sensorer och boende som rapporterar in avvikelser. Metoden går ut på att övervaka platser i realtid med hjälp av smarta uppkopplade sensorer som detekterar när händelser utöver det normala inträffar. Åtgärden görs helt utan att hantera personuppgifter.
Informationen används för att i realtid styra trygghetsfaktorer (väktare, fältassistenter, nattvandrare, osv.) och riktade insatser till de platser som behöver mest åtgärder just nu. Informationen används även för att mer långsiktigt mäta om det blivit tryggare i området.
Metoden används på flera håll i landet och den generella bedömningen från fastighetsägarrepresentanter är att den ger en mycket god effekt. Särskilt i den meningen att häng i grupp minskar och att även skadegörelser reduceras på de platser där övervakningen sker, vilket även medför att övriga hyresgäster känner sig tryggare.
Nyckelaktörer: Fastighetsägare och bevakningsbolag
SEKTIONERING AV GEMENSAMMA UTRYMMEN
SEKTIONERING AV GEMENSAMMA UTRYMMEN
Fastighetens gemensamma utrymmen sektioneras för att begränsa tillgången och behörigheten till källar- och förrådsutrymme etc., så att endast de som bor i det aktuella trapphuset har tillträde till dessa utrymmen.
Tanken bakom åtgärden är att det ska motverka att okända personer uppehåller sig i ett fastighetsbestånd. Åtgärden gör också att hyresgästerna lättare kan identifiera obehöriga i de gemensamma utrymmena och rapportera detta till fastighetsägaren.
Fastighetsägarrepresentanter i utsatta områden i Sverige uppger att åtgärden har en bra effekt om den kombineras med andra brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder.5
Nyckelaktörer: Fastighetsägare
ELEKTRONISKT PASSERSYSTEM
ELEKTRONISKT PASSERSYSTEM
Att införa ett elektroniskt passersystem i fastigheten syftar till att begränsa att obehöriga uppehåller sig i fastigheterna. Systemet ger också fastighetsägarna bättre kontroll över när och vilka hyresgäster som använder de gemensamma utrymmena.
Med ett elektroniskt passersystem finns också möjligheten att stänga av åtkomsten till vissa utrymmen, exempelvis förråd eller tvättstuga, efter ett visst klockslag. Det går också att ha olika behörighetsnivåer där exempelvis ungdomar endast kan komma in i porten, men inte har tillgång till övriga gemensamma utrymmen.
Fastighetsägarrepresentanter i utsatta områden i Sverige uppger att åtgärden kan ge en bra effekt.6 Däremot finns risken att taggarna lånas ut av hyresgästerna till obehöriga, eller att de kopieras. Därför bör det säkerställas att taggarna är kopieringsskyddade tillsammans med andra relevanta åtgärder för att ge en önskvärd effekt.
Nyckelaktörer: Fastighetsägare
Trygghetsproblematiken med häng i gemensamma utrymmen
Ett återkommande problem som många fastighetsägare beskriver är att personer uppehåller sig i gemensamma utrymmen som trapphus, källare och garage. Hänget är inte nödvändigtvis kopplat till kriminell verksamhet men bidrar till otrygghet för personer som bor, vistas och verkar i området.
I de flesta fall är det unga män som tar över platserna och är högljudda och utåtagerande med konsekvensen att andra användargrupper, exempelvis äldre och kvinnor, drar sig för att vistas på dessa platser. Detta leder lätt till en negativ spiral där den sociala kontrollen minskar, vilket skapar anonymitet och en ökad risk för brott och ordningsstörningar.
Hur fungerar verktygslådan?
Verktygslådan innehåller ett 40-tal konkreta åtgärder som fastighetsägare kan vidta själva eller tillsammans med andra aktörer för att hantera trygghetsproblematiken i och runt fastigheter.
För varje åtgärd anges på vilken preventionsnivå åtgärden befinner sig; tertiär, sekundär eller primär. Där åtgärder på primär nivå är grundläggande åtgärder som bör tillgodoses innan andra åtgärder blir aktuella. (Läs mer om preventionsnivåerna här).
För att ge en indikation om åtgärdens effekt anges för varje åtgärd även om den har låg, medel eller hög evidens. (Läs mer om evidens här).
Referenser
- Nezirevic & Nilsson (2018).
- Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).
- Nilsson & Karström (2020).
- ibid.
- Stiftelsen Tryggare Sverige (2021).
- ibid.
Har du fler frågor eller behov av stöd och råd?
Ring eller mejla oss på Stiftelsen Tryggare Sverige!
Huvudkontor: 08-29 20 00
Region Syd: 040-30 67 00
info@tryggaresverige.org
